Reflektioner och tankar kring storyline

Våra reflektioner kring ett arbete med storyline som pedagogisk metod; Vi tar med oss detta arbetssätt som en konkret mall att följa i det pedagogiska arbetet.  Flexibelt att väva in detta arbetssätt i redan pågående tematiskt arbete, för att kunna fördjupa och vidareutveckla i något som barnen visar sig ha intresse och kunskap om.  Eftersom det följer en berättelses ram, med början, händelse och slut. Kan barnen veta vad som förväntas av arbetet om man har haft detta tidigare.  Barnen blir delaktiga i detta arbetssätt och det kan leda till att de får känslan av att de kan vara med och påverka. Det är viktigt som pedagog att våga släppa in barnen och låta dem styra, dock viktigt att veta vad man vill med arbetet och lärandet kring ämnet.  

Vi valde att lägga till att barnen får ett diplom där det står att de är miljöhjältar för att de ska få självförtroende och motivation.  

/ Grupp 10. Deimanta, Therese, Rebecca, Caroline, Josefin, Erik, Amanda

Storyline del 3 - Förskolan

• Idag har det kommit ett brev ifrån Konrad som tackar för all hjälp han har fått. I brevet berättar Konrad om sin vän Niclas som jobbar på en återvinningscentral. Niclas är så imponerad av barnens skräpplockarförmåga att han väldigt gärna vill träffa dom.  Vi åker på ett studiebesök till en återvinningscentral där barnens figurer känner sig väldigt hemma och får därför stanna kvar där. Barnen tar farväl av Glasis, Plastis, Papperina och Metallica och får sedan varsitt diplom där det står “Du är en miljöhjälte”.  “Genom att barnen får vara aktiva och möjligheter till att veta vad de kan bidra med kan det leda till att skapa positiv känsla och självförtroende för dem kring arbete med hållbarhet och miljö” (Ideland 2016, s.94). 

Ideland, M. (2018). Den KRAV-märkta människan. Stockholm: MiMa förlag.  

/ Grupp 10, Deimanta, Amanda, Caroline, Erik, Rebecca, Josefin, Therese.  

våra reflektioner kring skräpbräda

För att barnen skulle få förståelse och en konkret bild av vad som händer med skräpet i skogen så valde vi att arbeta med skräpbräda. Men även att de får diskutera med varandra om vad de tror händer med skräpet om det får ligga kvar. Det här tänker vi kan bidra till att de får en djupare relation till natur och miljö för att påvisa att vissa saker bryts ner, vissa inte. Detta ger barnen insikter i vad de själva kan göra för att bidra till hållbar utveckling, i detta fall till en renare närmiljö genom att inte slänga saker i naturen som inte bryts ner. Vid arbete med lärande för hållbar utveckling måste pedagogen synliggöra relationen mellan människan och miljön. Då blir det inte endast att vara ute i naturen, eller studera den (Björklund, 2014). Detta anser vi är viktigt för att barnen ska få en djupare förståelse kring hållbar utveckling, att det vi gör påverkar. 

Björklund, S. (2014) Lärande för hållbarutveckling- i förskolan. Stockholm: studentlitteratur.

/ Grupp tio
Josefin, Therese, Rebecca, Deimanta, Erik, Amanda och Caroline.

Fortsättning storyline del 2 - förskolan

• · När barnen hittade Konrads skog nedskräpad ställde vi ytterligare en nyckelfråga “Vad tror ni händer om skräpet får ligga kvar”?  En flicka säger att djuren kan skada sig. En pojke tror inte att det händer någonting. En annan pojke säger att djuren kan få ont i magen om de äter skräpet.
  Vi valde att experimentera vad som händer med olika föremål när de får ligga kvar i naturen. Vi gjorde en skräpbräda där vi fäster olika föremål såsom frukt, plast och glas. Vi gräver sedan ned brädan i skogen för att undersöka vad som händer.
  
  Vi utgår ifrån läroplanen “Barnen ska få möjlighet att förundras och utveckla sin förmåga att utforska” (Skolverket, 2018 s. 10)  

Reflektioner kring första delen av storyline del 2.

Vi valde att skräpa ner skogen konkret för barnen för att de skulle kunna ta ställning kring vad som ska ske med skräpet. Utefter detta skapade vi våra nyckelfrågor. Nyckelfrågorna är till för att barnen ska få känslan av att deras idéer blir bekräftade och är värdefulla. För att det inte endast ska bli ett skapande och något barnen gör så berättar/samtalar pedagogen med barnen om vad som sker med om vi sorterar och varför det är bra. Annars kan det lätt bli att de bara gör men det vet inte varför (Björklund, 2014)  

Vi har även diskuterat hur vi ska presentera dilemmat för barnen. Är dilemmat relevant för ämnet? och är vårat dilemma verkligen ett dilemma? Genom diskussioner i gruppen och handledning har vi kommit fram till att vårat dilemma är ett dilemma och något som är relevant för våran  storyline.

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling - i förskolan. Stockholm: Studentlitteratur. 

/ Grupp 10, Josefin, Erik, Deimanta, Amanda, Caroline, Therese och Rebecca. 

Storyline Del 2 - Förskolan

Barnen kommer till förskolan och ser att Konrads skog är nedskräpad.

Barnen samtalade och kom fram till att Sopmonstret måste ha varit här och skräpat ner skogen. Ida 3 år tror att Konrad blir ledsen när hans skog är nedskräpad.
Vi ställde vår  nästa nyckelfråga - “Hur ska vi hjälpa Konrad?” En pojke svarade att vi borde städa upp det. 

Vi samtalar sedan om vad man ska göra med skräpet, vilket utgör ett dilemma. Vad ska vi göra med det?  Det finns olika tankar och tillvägagångssätt kring vad som ska göras med skräpet och barnen kommer fram till att det kan återanvändas.

En pojke säger att Plastis kanske vill ha plasten. Vi ställer en följdfråga “Vi kanske kan skapa någonting av skräpet till Konrads vänner?”

Det tyckte barnen var en jättebra idé! De fick använda skräpet till att skapa någonting till karaktärerna.

“Utbildningen ska ge barnen möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle.” (Skolverket, 2018 s. 9)

// Amanda, Caroline, Deimanta, Erik, Josefin, Rebecca, Therese

Reflektioner och bilder när vi skapar

Idag har vi skapat karaktärerna och miljön till våran storyline. Med samma metoder som vi tänkt att barnen skulle använt. Vi valde återbrukat material för att belysa ekonomisk hållbar utveckling, minskad konsumtion och att något trasigt kan komma till användning igen. Vi har kollat över och justerat manus.


Grupp 10/ Erik, Josefin, Caroline, Amanda, Deimanta, Rebecca, Therese

Storyline del 1 - Förskolan

• Idag har det kommit ett brev till förskolan:  
  
  
  
  
  Barnen blev nyfikna på Konrad och hans vänner vi ställde våra första nyckelfrågor: Hur tror ni att Plastis, Glasis, Papperina och Metallica ser ut? Hur tror ni det ser ut där Konrad bor?  Barnen börjar fundera och kom fram till många olika förslag. Maja 4 år sa att hon tror att Metallica ser ut som en robot. Lukas 3 år berättade att glasis kanske ser ut som en glass. Kajsa 5 år tror att det är stora träd där Konrad bor.  Barnen verkar väldigt intresserade av karaktärerna så vi bestämde att de skulle få skapa sina egna versioner av Konrads vänner och skapa en modell av hur Konrads skog skulle kunna se ut. De får med hjälp av återvinningsmaterial såsom toarullar, mjölkkartonger och plastglas skapa karaktärerna. De får också använda naturmaterial såsom kottar, mossa och pinnar.  
  
  “Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation” (Skolverket, 2018 s.16) 
  “Att få barnen att uttrycka och formulera sina åsikter, och inte minst att som lärare anstränga sig för att lyssna, blir då en viktig del av själva syftet med undervisningen” (Björklund, 2014 s. 29)
  
  / Grupp 10. Erik, Caroline, Therese, Amanda, Deimanta, Rebecca, Josefin  
  
  
  

Dagens arbete: Torsdag 9 januari

Idag har vi skrivit färdigt manuset inför examinationen. Vi har diskuterat upplägget av bloggen. Vi har diskuterat ifall Konrad skulle presenteras i en inledande berättelse eller direkt via brevet. Vi kom fram till att brevet kan skapa mer spänning och nyfikenhet hos barnen. Vi har skapat brevet till barnen som består av en bild på skräpmonstret. Vi diskuterade i gruppen om hur texten i brevet skulle utformas, för vi ville inte att svaret av våra tänkta nyckelfrågor skulle komma fram i brevet utan att barnen själva ska komma fram till tankar och idéer. Vi valde att visa en bild på skräpmonstret vid introduktionen för att barnen skulle få en direkt bild av den karaktären, för fokus inte skulle läggas på sopmonstret utan de andra karaktärerna av återvinningsskäl.  

/Grupp 10: Caroline, Amanda, Deimanta, Erik, Josefin, Rebecca, Therese

Barnens förförstålse

Förskolan är belägen i närheten av en skog, vi besöker denna skog kontinuerligt.  Barnen har genom detta fått en relation med den och förförståelse om skog och natur.
Barnen har visat intresse för att hålla rent i närmiljön, då de hittat mycket skräp där.  Vi startade ett samtal med barnen om nedskräpning, där barnen får berätta för varandra om sina erfarenheter kring ämnet.  Detta gjorde vi för att få reda på vad barnen har för kunskap och erfarenheter kring det som vi kan utgå ifrån vårt arbete med storyline. Vi skrev ner barnens erfarenheter i en tankekarta som visas på bilden nedan.

Detta kopplar vi till läroplanen för förskolan Lpfö18 " utbildningen ska ta sin utgångspunkt i läroplanen och det barnen visar intresse för samt i det kunnande och de erfarenheter som barnen tidigare tillägnat sig." (Skolverket, 2018 s.6)

/  Grupp 10. Therese, Deimanta, Erik, Amanda, Josefin, Rebecca och Caroline.

Referens: 
Skolverket, (2018). Läroplan för förskolan Lpfö18. Stockholm: skolverket.